Sommarsignaturen tar mig till en gräsmatta nedanför klippor, nära hav och himmel. Till en filt ett annat år, då mitt svenska sommarlov var liksom oändligt.
Nu sitter jag på tredje våningen med balkongdörren på vid gavel och lyssnar på ord och minnen. Om LIVET. Medan tusentals ännu oöversatta segment väntar på min insats. En greve, en författare, en konstnär berättar. Och Ingen, Ingenting, är som man tror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar