Rullader, sekt & brötchen

Blev intervjuad om tysk mat, intrycken från en inflyttad. Jag började fundera på skillnader igen och mindes mina första matchocker. En oxrullad lindad runt ett helt kokt ägg med Klöse av råriven potatis, klockan tolv en söndagslunch. Kallskuret på kvällen, tunna skivor rågbröd, köttpålägg i alla dess former, färdigskivad ost, kanske lax och örtiga färskostar. En öl till det. Annars vin och sekt och jägermeister. Frukost om en kung, lunch som en bonde och middag som en tiggare.

Blev bjuden på 70-årskalas och vi började med att äta olika eftemiddagstårtor med kakgaffel och dricka bryggkaffe med kopp och fat och kaffegrädde. Efter det kanske en konjak. Socialiserade och konverserade, innan det kallskurna plockades fram igen, lite extra festligt med kokt wienerkorv och potatissallad. Och öl. Till sist något sött och vitt vin. Min svenska gom förvirrad av att äta tårtan innan maten, men jag vande mig och Kaffee und Kuchen klockan tre en söndag hör liksom till. Tänker på timslånga frukostar och regional mat från olika delar av tyskland. Eisbein, Schweinebraten, Flammkuchen, Spätzle, Maultauschen, Spargel. Och dryck, hundratals ölsorter och det vita vinet. Och bröd, det kilotunga grova brödet och de små frasiga Brötchen som man bråkar om var de bakas bäst. Det råder delade meningar om Brötchen från f.d. öst, Ostbrötchen. Mina vänner uppväxta i DDR har berättat om köandet när säsongsvaror kom, t.ex. jordgubbar, om hemmagjord soja och uppfinningsrikedom i brist på annat.

Mat- och dryckkärleken är iallafall stor i Tyskland. Det äts. Och dricks. Mycket. Mest av allt gillar jag dock Berlins mångfald och de många små matställena där även en halvfattig kulturnisse än så länge kan ha råd med asiatiskt, italienskt, turkiskt, mexikanskt, eller tyskt. It`s all in the mix.