Livlinor

Igår fick jag från olika världens hörn höra att vänner uppskattar min blogg, det glädjer mig mycket. Skrivandet har blivit lite livlina. Vissa dagar iallafall. Andra dagar räcker Berlin, solen, cykeln, projekten och kärleken.
Idag är det egentligen en sådan dag. Frilansandet ger mig en knapp kassa men när det vill sig väl, mera tid. Jag äter sen frukost, förundras över tjocka vita molnformationer som dansar kring TV-tornets randiga spira och drömmer om att sätta mig på ett tåg och resa långt, fast jag trivs som en fisk i Sprees vatten just nu. Jag skrubbar hälarna, oljar nagelbanden, smörjer in fötterna. Gör en kaffe med precis så mycket varm mjölk som det ska vara och låter idéer kring text, film och jobb sväva fritt. Försöker fånga in dem igen, formulera, konkretisera, få dem ur händerna. Starta verkstan. Ser hur himlen färgas grå och molnen smetas ut i fuktdräpande otyg. Skriver långa listor och motar framtidsstressen i dörren. Det är nu som gäller.

Jag mailar, googlar, virveltänker och undrar om skrivlivlinan skulle kunna bli ett mer konkret leverbröd. Ikväll ska jag se en Berlinproducerad dokumentär om Shanghai och en vampyrfilm från sjuttiotalet. Sen är det avslutningsfest för Achtung Berlin med filmvännerna. Och imorgon fortsätter projektplanerna och leverbrödsfunderingarna att virvla tankedamm på väg till verkstan.