Gryning och skymning. Det är något med mittemellan.
Svalorna utanför dyker vilt över takåsarna när himlen sakta går mot blålilarosa. Trafiken avtar en aning, de vakthavande poliserna utanför synagogan vankar lugnare, ovanpå skorstenen i huset mittemot sitter ett kärlekspar. Ihoptränga och odödliga högt upp på taket färgas de gulgula av solen på nedgång. TV-tornet blinkar outtröttligt. 368 meter högt. I skymningen. Allt både klarnar och skyms. De gråaste dagar får ett romantiskt täcke när mörkret faller och galjusen tänds. Som i den lilla delen av Tiergarten där det finns ett nästan obemärkt gatlyktsmusem. En liten smal väg med gatlampor från olika decennier, bland lövträd, buskar och billjud. Lyktorna med gasljus ger ett oranget sken.
Dawn ska jag heta i mitt nästa liv, tänkte jag häromdagen när jag såg en film.
"Gryning är det tidsintervall på dygnet då solen ännu inte gått upp, men dagsljus börjar synas. Man skiljer mellan den astronomiska gryningen, den nautiska gryningen och den borgerliga gryningen som är definierade beroende på var solskivans mittpunkt befinner sig räknat i grader över horisonten."
Som Anne-Ma sa till mig, mittemellan är också en plats.
3 kommentarer:
Vilken film?
"7 INTERVENTIONS OF FILMMAKER-IN-RESIDENCE" ett hopklipp av politiska dokumentärer av Katarina Cizek i samband med Esodoc i Berlin. Intressanta teorier och diskussion, filmiskt sådär. Men fick tips om en sida där man kan se gratis dokumentärer. http://www.nfb.ca/
Gryningcitatet hade inget med filmen att göra. Dawn var en kvinna i filmen som blev intervjuvad. Gillade namnet, som sagt.
Jeg har møtt en kvinne som het
Dawn Eve. Hun eide en bar i Minnesota som jeg var på. Hver lørdag kledde hun seg ut i parykk og utringet kjole (hun var ca 50 år) og når jeg kom til baren sa hun What can I get for you Honey med veldig nasal amerikansk dialekt. Ute på verandaen hadde hun pyntet med nakne barbie-dukker, og innerst i lokalet var det et såkalt ballroom, med dansegulv og alle mulige slags merkelige pyntegjenstander. (Et flipperspill, en romdrakt, et treningsapparat fra 60-tallet) Noen menn satt alltid der, i hjørnet av baren, med cowboyhatter på, og alle prøvde seg på Dawn, men hun var ikke forelsket i noen av dem.
http://www.paulbunyan.net/users/jammers/photo.htm
Skicka en kommentar