söndag 5 maj 2013

Vaknade och saknade



Längs vår gata står träd med ljusgröna små löv, våren spirar sakta. Himlen ljus och hög. Och allt som får plats därunder.

Vaknade en morgon och saknade. Allt det som var du. Så nära och så långt bort. Det var på dagen fyra år efter din begravning. En dag i ett töcken. Människor, sång och tomhet.

Sen gick jag upp och kokade te. Jämntjockt med trafik utanför. Nakna fötter på svalt golv.

Nyss hemkomna från Italien. Där tände vi ljus i kyrkor. Satt i mild eftermiddagssol och lät allt vara. Lyssnade på orgelmusik och försjönk i altarmålningar av Tizian. Gick hand i hand genom tidlösa Venedig. Pausade vid vinbarer och glassparadis. Hus växer ur lagunen, hus sjunker. En sagostad. Åkte båt och kände medelhavets doft. Måsar och fisk och lycka. Reste vidare. Vandrade vid berg och sjö, i vind, sol och regn.

Tog tåget hem. Till vårens trevande och den oändliga framtiden.


Inga kommentarer: