Middagsgöra

Solen vandrar från balkongens vänstra till dess högra sida under dagens första hälft. Teet har dragit klart, brötchen och tidning är färska. Jag skjuter vardagsrumsbordet till den oproportionerligt stora balkongdörren, öppningen ligger i skugga men sätter man sig nära kanten och vinklar stolen åt rätt håll, så hinner man äta frukost i middagssol. Balanserar koppen på en plaststol, sätter mig på en aningen klibbig dyna och märker att ostanvinden är kall. Hämtar en tröja, som jag sen tar av och på några gånger. Tidningen fångas av blåst men jordgubbarna är nästan mogna och huden sakta varm.

Jag ser armarna fulla av prickar och tänker på mormor, vars enstaka leverfläckar till slut inte gick att urskilja. Minnen. Var huserar de? Smaken av jordgubbar berättar sommarhistorier, doften av syren och jag står på en skolgård, avslutningsfin och sjunger en psalm om förgänglighet. Inspirerad till text lämnar jag mitt omsorgsfullt inrättade balkongbo och börjar skriva.

Himlen blir molnfri och vinden avtar.