Tiden sipprar. Såpbubblesekunder och koladygn. Besök kommer och lämnar. Jag går i gångna fotspår. Cyklar genom gammmal skog i skymningen. Tänker på vad jag förlorat. En plånbok och en dagbok. Bland annat. Jag har ingen ordning på mina saker. Undrar hur många gånger jag velat trycka omstart. Tänkt att jag ska bli en annan. Både ordentligare, spontanare, sportigare, självsäkrare, punktligare och mer discpiplinerad. Bland annat. Föresatserna står även på morgondagens lista, såpbubblorna spricker med en skvätt och oskriva blogginlägg hopas. Om den tyska bastun där alla är ohämmat och glatt nakna förutom de fnissiga svenskorna, om Berlins många småbiograferna där man dricker rödvin och kan se obskyr film till sent om natten, om Berghain där man dansar på allvar och om min nyväckta kärlek till svensk radio via webben.
Jag läser Roy Anderssons Vår tids rädlsa för allvar och tänker på människan och rummet och tiden. Det är svårt att urskilja konturerna på det som är för nära.
Havet välte, stormen ven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar