Morgon i Göteborg. Vintern ligger tät. Isflak i hamninloppet, dallrande kallhimmel, rosa rök och svävande måsar. Bländande vacker pastellutsikt över västkustens hamnstadspärla. Jag hör frukostbestyr någonstans. Och pipröster från en tecknad barnfilm.
Dyker jag inte så djupt, är livet snällt och stort. Faller jag bakåt är jag rädd att förlora mig i saknad. Men de senaste månaderna har lärt mig att man inte dör av sorg. Den minskar inte. Varje dag är den en trogen följeslagare jag inte vill bli vän med. Men kanske vänjer jag mig. Det säger iallafall de många som burit den längre.
Januari är den kallaste på mycket länge. Tanken på dig värmer.
2 kommentarer:
Fantastiskt vackert skrivet. Jag blir lite skakig.
Du kommer säkert inte ihåg mig men vi träffades i Majorna på en jazzfest. Jag har fått jobb på Emmaus i Borås. Trivs superbra :)
Den som du tänker på måste vara världens lyckligaste.
Kram från mig <3
Tack, jag fick tänka lite men jag minns dig. Grattis till jobbet, så roligt.
Jag skriver om min bror som dog för ett år sedan och som jag hoppas har det bra vart han är.
Kram
Skicka en kommentar